Beslutet är fattat

Hej, hej

Petter och jag har funderat mycket, och skrivit långa listor med fördelar och nackdelar med våra två hemländer. Vi har ju båda fasta jobb här på Nya Zealand och upplever att vi är riktigt uppskattade på jobbet. Vi har lyckats skapa oss en bra vänkrets och lever ett otroligt rikt liv här. Vi har verkligen sett till att njuta av varje sekund sedan vi åkte från Sverige.

Samtidigt är Nya Zealand riktigt långt bort från livet (familjen och vännerna) i Sverige. Vi är båda tjänstelediga och förväntas återkomma till jobbet där hemma, och trots alla klagomål på det svenska sjukvårdssystemet har jag alltid upplevt att det fungerat. Här tog det nästan fem månader innan jag fick mitt arbetsvisum på grund av att jag har en ryggmärgsskada.

Jag vet inte om det är en trettioårskris som är på väg, eller om vi helt enkelt börjar tröttna på temporärboenden, men vi känner att är dags att börja rota sig snart. Jag vill bestämma färgen på tapeterna i mitt eget vardagsrum, och jag vill veta vad som ligger i den där flyttlådan längst in i förrådet. Därmed måste vi också fatta ett beslut, var ska vi rota oss? Vi kan inte fortsätta som Swivis. Ska vi vara svenskar eller kiwis? Stanna eller åka hem, åka hem eller stanna….?

Efter mycket funderande har vi fattat ett beslut. Vi kommer hem. Lagom till min 30-årsdag ska vi ha svensk mark under fötterna igen. Jag ältar fortfarande om det är rätt beslut eller inte, men idag meddelade vi chefen. Han började omedelbart löneförhandla och sockra, framför allt min tjänst. Jag, som inte är lika principfast som Petter och dessutom väldigt lättsmickrad, veknade en stund, men det känns nog i själen rätt. Det känns lite som att vi är på semester från verkligheten, och hur underbart det än är, är det dags att avsluta den nu.

Givetvis åker vi inte raka vägen hem. Nej vi kan inte gå från ett jobb till ett annat bara sådär, vi måste se till att leka av oss lite. Om vi nu åker förbi USA, så gäller det trots allt att passa på. Dessutom är det så tråkigt att flyga, så vi tänkte ta bilen istället. Vi stiger av planet I Los Angeles och gör en sex veckors road trip genom USA, därefter borde vi väl ha lekt av oss, eller? (Ja alla ni förnuftiga människor, vi vet US dollarn är stark, medan både svenska kronan och NZ dollarn rasat senaste halvåret, men jag sa inte att jag var beredd att bli vuxen riktigt ännu, det är faktiskt över tre månader tills jag fyller 30, and you only live once!)

Kram
Era Globetrotters

PS. Alla ni som efterfrågar ett inlägg om vår vardag, på söndag flyttar vi tillbaka hem till Pauanui, och jag lovar att skriva ett inlägg om en riktigt trist onsdag i min värld (jag sa inte vilken onsdag, men så fort jag får vara med om en så…=P)

MOTAT

Idag gick jag och Nora till MOTAT.

MOTAT är Aucklands Museum of Transport and Technology.
Jag har hört att det ska vara rätt bra museum så jag såg fram emot besöket.

Men jag måste säga att det var en besvikelse, det mesta var antingen anpassat för 3-7 åringar eller bara ganska tråkigt. Stora delar var stora maskiner som ång maskiner eller tåg, helt utan beskrivningar, inte ens en kort historia. Möjligtvis var det en skylt med texten "Steam engine"... neheee?

De hade några andra utställningar som tex, spy kids varianten där man fick lära sig att bli spion och hur spion prylar funkar. Men det var tyvärr en av de utställningar som var för <10 åringar =(

Det enda som rätt okej var ett UFO som man fick klättra in i och sen var det typ miniatyr IMAX film med rörelser för 20 pers inuti.
Vi såg filmen "Journey to Eden" vilket var en resa från MOTAT till Millford Sounds och tillbaka. Man fick följa en shoutover jetboat, en helikopter och åka ner för vattenfall.
Helt klart värt ett besök.

Enda saken som förstörde upplevelsen lite var att när man klev in i skeppet så spelade de en låt med texten "Ready for takeoff". Kan ni gissa vilken låt det var?
Inte det?
Då får ni lyssna (1:13 in i låten) här: http://nz.youtube.com/watch?v=yQnpxVqGMxo

Dykning vid Poor Knights

Nu när Emil anlänt från Sverige så bestämde vi oss för att äntligen åka upp till Poor Knights islands. Vilket är klassat som en av världens 10 bästa dykplatser enligt Jacques Cousteau.

Emil är dykproffs med över 200 dyk bakom sig, så vi tyckte vi skulle passa på nu när han var här. Vi åkte tidigt på morgonen till Tutukaka för att hoppa på dykbåten Calypso för att ta oss ut till öarna. Det var en båtresa på ca en timme i ganska höga vågor. Man kan lungt säga att det var få som var oberörda av vågorna, men vi klarade oss.

Hanna och Elisabeth hängde med ut för att snorkla vid öarna när vi var där.

Första dyket var rätt okej, vi såg en hel del rockor och muränor. En fashinerande sak var alla muränor som låg öppet på stenarna. Man ser verkligen att detta är ett marint reservat där ingen påverkan sker alls.

En rocka som vaknade upp och simmade runt oss

Ännu en rocka som hittade oss och var nyfiken

Nere i vattnet fick vi se en hel del roliga fiskar. En röd en som hänge med oss under första dyket och sora häftiga skorpionfiskar.

En röd fisk som simmade runt oss under dyket.

En STOR skorpionfisk som gömde sig.

Murräna som låg öppet på stenarna

Fler murränor som bara låg där och tittade på oss.

Efter första dyket åkte vi in i en stor grotta, enligt skepparen var det den största grottan i världen som enbart var tillgänglig med båt. I grottan var otrolig akustik, vilket vi testade med att ropa och stampa. Det var riktigt pampigt. Skepparen berättade även att man hade haft flera konserter inne i grottan med åhörarna på båtar runt i grottan. Vore ju hur häftigt som helst att göra.

Nora tar det lught efter första dyket medans vi är i grottan.

Öppningen till grottan.

Det andra dyket var mycket bättre dyk. Vi hade en underbart väggdyk med massor av fisk och växter. Otroligt vackert och nyfiket fiskliv här.

Emil leder vägen under dyket.

En av de söta sniglarna (nudibranks) nere i vattnet.

Emil har skrivit lite om denna resa även han. Läs mer i hans blogg Twitch twitch it's alive.

En djurisk semester

Hej

Vi ligger lite efter med vårt bloggande, men ni får ta det som det kommer. Här kommer ett inlägg med lite bilder från vår semester i Australien, trots att vi egentligen är tillbaka efter ytterligare en semestertur här på Nya zealand och nu faktiskt jobbar.

Australiensemestern var till stora delar en djur- och natursemester. Både under och över vatten. Utav de dagar vi var i land, tillbringade vi en heldag i djurparken, först på den vanliga turen och på kvällen på nattzooet då vi fick se dem mata koalor, krokodiler och andra spännande djur som är mer aktiva på natten. Det som är roligt med djurparker i Australien är att besökarna får komma djuren närmare och ofta även mata eller åtminstone klappa lite. Djuren känns också så mycket mer exotiska. Det är bra mycket coolare att klappa och mata en känguru än fåren hemma i Apladalen

Vi spenderade också en dag med att åka från vattenfall till vattenfall och bada och däremellan gå i lite regnskog. På kvällen skulle vi spana efter platypussar (näbbdjur) men de ville inte visa sig för oss, vilket var en stor besvikelse.

Slutligen åkte vi även ut på en liten båttur på daintree river och spanade in levande krokodiler samt en massa fåglar. Ja, det blev en hel del djur i Australien och roligt hade vi. Nu funderar vi på när vi ska hinna med en weekend resa till Sydney. Det börjar bli dags för lite kultur snart, och var lämpar det sig bättre än världens mest kända operahus?

Kram
Nora och Petter

Petter matar Kängu

Nora kelar med en ganska ointresserad koala

Nora med en bebiskrokodil. Eftersom krokodiler har sin styrka i de muskler som slår ihop käkarna , men är ganska svaga i de muskler som öppnar käkarna, räcker det med några lager vanlig kontorstejp för att skydda mig från att bli krokodilbiten.

En något större krokodil ligger och vilar vid Daintree river. Denna skulle jag inte vilja kela med.

Långt ner i djupet....

Detta blir lite bilder som visar oss i Cairns. Eller kanske mer i det stora revet.

Stingray

Massor a fisk stim
Gigantiska fiskar

Underbara skoldpaddor!

Koraller i massor

Dykfartyget som tog oss ut till andra skeppet

Det var lite bilder fran Stora barriar revet. Vi hade det verkligen underbart. 6 dagar och 5 natter ute pa en bat. Nu har vi kommit tillbaka, och vantar pa att vart hus ska bli ledigt igen sa vi kan flytta hem igen =)

Men sa lange ar Hanna, Emil och Elisabeth ar har och halsar pa, sa vi haller pa och reser med dem just nu.

Jul på södra halvklotet

Nu har vi haft en julafton på södra halvklotet. Eller rättare sagt juldag, då det där då man firar här.
Familjerna samlas och umgås över julhelgerna. Check, samma som uppe i norr.
Man äter massor med mat tillsammans. låter som hemma även det.
Man går runt och träffar andra vänner under dagen. Tja det händer även det i Sverige.

Man börjar dagen med champagnefrukost. Hmm, nee vänta nu, så brukar det inte vara.
Sen äter man nötter och mer champagne när man går till vännerna. Man går ner till stranden och solar några timmar… Bildbevis
För att sen sitta ute i solen på kvällen och äta grillat.

Som ni hör är det inte riktigt som traditionalister som Jag brukar göra vid jul.

Vi hade en helt underbar juldag, lugn och fin, mes massor champagne, jordgubbar och goda vänner. Vi firade den mestadels hos Daves föräldrar, Pat och Ian.

Sent på kvällen hamnade vi hemma hos Dave vilken givit barnen ett Guitar Hero Word Tour, med trummor och allt.

Jag, Nora, Dave, Daves bror Stephen och Georgia hade kul till efter midnatt. Vid den tiden började vi segna till och jag och Nora hade en två timmars bilresa till Auckland att göra, för att hoppa på flyget till Cairns på Annandag jul.

Semester i Australien – Det hårda livet på en båt

Hej Allesamman,

Bloggen har uppdaterats dåligt under helgerna och det beror på att vi är på semester. Eller för er som inte tror på att vi har vardag på Nya Zeeland, semestersemester.

Petter och jag har pratat om att åka och bo på dykbåt ett tag. 2006 hade vi en resa till Röda Havet så gott som bokad när jag gick och bröt foten. Förra året var den initiala planen att åka till Australien och Stora Barriärrevet, men av olika anledningar blev det istället Nya Zeeland. Nu bestämde vi att det äntligen är dags, och annandag jul kl 07.25 lyfte planet från Auckland mot Cairns. Vi har 13 dagars semester här, varav sex dagar tillbringas på en hotelldykbåt som åker från rev till rev. Våra dagar består av dykning, mat, sömn och snorkling i ungefär den prioriteringsordningen. Helt underbart.

Dagen börjar klockan 06.00 med en knackning på dörren som väckning till dagens första dyk. Vi hinner knappt dra på baddräkten och gnugga sömnen ur ögonen innan det är dags att sjunka ned under ytan. När vi kommer upp 40 minuter senare smakar frukosten fantastiskt gott. Det är inte värt att byta till torr baddräkt för efter frukost är det dags för nästa dyk. Så fortsätter dagen.

Vi har 6 dyktider per dag, varav vi får genomföra max fyra på grund av kväve i blodet. Den som orkar kan alltså göra fyra dyk och två snorkeläventyr per dag. Jag har gjort det en dag, men då var jag ganska matt på kvällen.

Dagens sista dyk är ett nattdyk, dvs det genomförs när det är mörkt med dyklampor. Detta görs efter middagen, men innan efterrätten, så när vi kommer upp väntar varm äppelkaka med vaniljglass eller liknade på oss. Otroligt gott. Vi har en egen kock som ägnar dagarna åt att laga diverse godsaker. Vi är maximalt 32 passagerare ombord och varje dag kommer och åker några gäster.

Innan vi åkte var jag lite orolig hur allt skulle fungera. Rullstol på båt är trots allt inte alltid helt enkelt. Men det har gått jättebra. Personalen på båten har varit helt fantastisk. Med lite uppfinningsrikedom och muskelkraft har det inte varit några problem alls och vi har haft så fantastiskt roligt. Vi har sett sköldpaddor, hajar, stora fiskar, små fiskar, vackra koraller och en himla massa mer. Vi kom iland igår kväll, helt slut. Efter middagen slocknade vi klockan 20.30. Nu har vi sovit ut och ska ge oss ut på lite dagstripper i Cairns omgivningar, men vi funderar redan på var vi ska göra vår nästa dykresa.

Bilder får komma när vi har bättre bredband än nu =(

Kram
Nora & Petter