Inregnade i Pauanui

Idag skulle vi åka till Auckland för att jobba några dagar...

Dock har det regnat lite inatt... vi kom ca 15 min på vägen när vi kom till detta...
Bara att åka hem igen, och försöka imorrn :-)

Födelsedagsfirande

Den 25e var det min födelsedag, och den firades nere i Bay of Plenty. vilket är syd-öst om Auckland.

Veckan innan så var jag nere och demade vår produkt på en mässa i Tauranga, så på torsdagskvälen åkte Nora dit för att möta upp.

Torsdagkvällen spenderade vi på hotellet där mässan var, i ett stort rum med vattenutsikt och spa badkar, riktigt underbart!

På morgonen åkte vi vidare mot Roturoa. På vägen ner åkte vi via Betlehem där MillsReefs vingård ligger. Vi stannade till och köpte lite vin (och lite port).

Väl nere i Rotorua åkte vi till Gondolen som är linbanan upp på berget, liknande den vi var på tdigare i Queenstown. Även vid denna ligger en Luge vilket är en gocartliknande bana där man åker ner för berget med småbilar. Men till skillnad från Queenstown så kunde Nora åka dessa oxå! Oj vad skoj vi hade när vi körde racer nerför berget!

Därefter åkte vi ut till Off Road NZ vilket är en park där man får leka med bilar.
Först åkte vi Split Racer i en snabb bil, där vi fick åka på en kort bana i ca 120km/h, jag fick köra och Nora var med som passagerare. Hon blev bara lite åksjuk =).

Sen åkte vi ut på Bush 4x4 Off Road, där jag fick köra omkring mitt i skogen på smala off road stigar och ner igenom djupa vattenhål. Vi flög med bilen ner för ett stup på 4m och åkte rutchbana ner ca 5m. Otroligt kul!

En underbar födelsedag, med massor av kul saker.

På vägen hem började det regna som 17, och sedan dess har det regnat en hel del. När vi kom hem var det halv storm och allt vi hade utomhus hade ramlat. Nu gäller det att knya fast så mycket som möjligt för nästa storm är på väg!

Konsten att bjuda folk på middag

Kära vänner,

Petter och jag försöker skapa oss vänner. Vi har en hel del bekanta här i landet, men vänner har vi inte så många ännu och det vill vi göra något åt.

Eftersom vi tycker att det är roligt att laga mat, och ännu roligare när vi har sällskap till middagen bestämde vi oss igår för att slå flera flugor i en smäll och bjuda på söndagsmiddag. När vi var och handlade i fredags köpte vi en 1,5 kg köttbit för detta ändamål och nu var frågan vem vi skulle bjuda över.

I huset bredvid oss bor ett yngre par som vi hälsat på några gånger och som jag bestämt att vi ska lära känna. Utbudet av trevliga par i övre 20-årsåldern är begränsat så det gäller att passa på.

Sagt och gjort gick vi med bestämda steg dit, knackade på och frågade om de ville komma över lite senare. Catherine som öppnade dörren såg lite lätt överrumplad ut över denna plötsliga inbjudan, men tackade glatt ja. Precis när vi skulle gå kom jag på att fråga om det är något de inte äter, svaret blev "we are vegetarians". Där rök planen på 1,5 kg kött och blev istället spenatpaj. Inget större problem, vad gör man inte för nya vänner.

Medan jag gick iväg för att handla spenat, plockade Petter lite här hemma. Under tiden kom det trevliga grannparet över med det tråkiga beskedet att de trots allt inte kunde komma, då han hade ett vikigt telefonmöte med Tyskland planerat.

Skam den som ger sig, vi tog till plan B, det andra grannparet. En öl (I detta land umgås man över öl eller eventuellt ett glas vin, och man stannar alltid och socialiserare en stund innan man går vidare) senare kom Petter hem med beskedet att de tyvärr har andra planer. Synd men inte mycket att göra åt.

Dags för plan C, Dave & Melissa, det par som vi faktiskt numer räknar som våra vänner och som inte brukar vara alltför svåra med mat. Petter gick iväg medan jag tog hand om vår köttbit. (Eftersom vegetarianerna tackade nej, stoppade jag spenaten i frysen och återgick till söndagssteksplanen). Ytterligare en öl senare kom Petter hem utan besked, Dave var hemma, men Melissa och döttrarna var på väg hem efter en dag med Netball. Förutom rostbiff låg nu även en potatisgratäng och puttrade i ugnen och det började lukta riktigt gott här hemma.

Till slut sprack även plan C. Melissa var trött och hade huvudvärk när hon väl kom hem, så även de tackade nej till middag. Vi funderade ett tag på att ta till plan D, gå ner till puben och fråga om någon är hungrig, men bestämde oss för att avstå då det troligen inte skulle uppsakttas av pubägaren om vi konkurrerade om hans gäster.

Det hela slutade alltså med att vi fick äta vår delikata söndagsmiddag själva och jag misstänker att vi kommer vara ganska trötta på både rostbiff och potatisgratäng när denna vecka är över.

Kramar
Nora & Petter

Fest och stöld

I torsdags kväll hade chefen födelsedagsfest i sitt nya hus i Auckland.
Jag, Nora och Dave (min kollega) åkte över till Auckland för att fira honom.

Efter en mycket trevlig kväll åkte vi tillbaka till kontoret i Auckland, hackade ett kort tag och gick sen och lade oss runt 2 på natten.
Dave somnade i rummet innanför kontoret och jag och Nora lade oss i rummet innanför det.

Där sov vi i lugn och ro, tills Dave tittar in på morgonen och undrar vart jag gömt alla datorerna...
Jag vaknar upp med ett skutt...

Väl uppe upptäcker vi att både min och Daves laptop är borta samt två andra små datorer.

En fönsterruta är krossad ut mot gatan och dörrens regel är uppbänd.

Det ser ut som de försökt bända upp dörren, misslyckas och valt att bända upp ett fönster tills det gick sönder.

De tog sig in via fönstret, tog datorerna samt ett antal cd skivor och stack igen.

Detta undertiden vi sov i rummet innanför...

Rätt läskigt, men jag är på sätt och vis glad att jag inte var uppe för att möta dom mitt in natten ändå.
Vi har förlorat massa data (vem lever som de lär när det gäller backup =)

Men men, det kunde vara värre antar jag.

Det intressanta är dock att dörren de bänt på aldrig var låst... den var helt olåst och larmet av, för vi sov ju där inne.

Kram ändå, från ett par som klarade sig rätt bra ändå =)

Strandade på Wellington Flygplats

Hej kära vänner!

Det verkar som att Nya Zealand vill att vi ska vara ute på resande fot. Förra veckan var vi insnöade vid foten av Domedagsberget, idag blev vårt flyg hem från Wellington inställt på grund av dimma i Auckland.

Planet skulle ha gått kl 9.30 men blev inställt. Vi blev då ombokade till ett plan kl 11.00, men även det blev inställt. Nu sitter vi på flygplatsen med var sin bärbar dator i väntan på att klocka ska bli fyra, förhoppningsvis kommer vi iväg denhär gången.

VI har haft en fantastiskt trevlig långhelg med Renne och Hayley, men mer info om det kommer senare (även några foton utlovas).

Kram från
era Globetrotters, Nora & Petter

Nya äventyr

Hej kära vänner,

om knappt två timmar går flyget ner till Wellington. Petter och jag ska spendera helgen i huvudstaden med våra vänner Hayley och Rene. Vi skippade i stort sett Wellington när vi var här och reste i höstas, så det ska vi ta igen nu. Hayley sa något om bowling, men i övrigt har vi inte planerat så mycket.

Väderleksprognosen visar mulet fredag, regn lördag och sol söndag, så med lite tur får jag ägna lite tid åt att analysera shoppingutbudet =). Vi har till och med börjat skriva en lista på saker vi behöver se oss om efter. Varma strumpor står överst. Känner jag Rene rätt kommer vi att spendera den regniga lördagen på ett kafé inne i Nya Zealands största bokaffär.

Kram
Nora & Petter

Vi undkom snön

Igår eftermiddag fick vi besked att en av vägarna hem från Raetihi hade öppnat igen, så vi packade oss raskt in i bilen och åkte hemåt. Tur var det, för på kvällen fick vi besked om att en del av vägen hade rasat och att den därför var avstängd igen.

Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar kyla och snö. En helg var fullkomligt tillräckligt!


Jag trivdes bäst framför brasan med en kopp varmt te i handen. Mysigt!På tal om mitt inlägg om värme och kyla förra veckan. Såhär satt Petter och programmerade i kontoret i morse. Mössa, försvarets värmetröja, ytterligare en huvtröja, raggsockar samt ett element under rumpan. Vårt hem var inte riktigt så varmt som det brukar vara när vi kom hem efter helgens bravader. Nu har vi dock fått upp värmen igen.

Insnöade vid foten av Mt Doom

Nu är vi ute på äventyr igen. Sandy, en bekant till oss i Pauanui driver en Skilodge vid foten av Mt Ruapehu, den 2800 m höga vulkan som figurerade som Mt Doom i Sagan om ringen. När vi fick reda på att hon behöver hjälp med att installera trådlöst nät mm i Skilodgen, erbjöd Petter sig snabbt att komma hit och hjälpa till i utbyte mot boende under helgen.


Sagt och gjort, i fredags packade vi bilen med alla varma kläder vi äger och styrde kosan mot kallare trakter. Väl framme välkomnade Sandy och hennes pappa Terry oss med nybakt morotskaka och varmt te. Gott.


Planen var att Petter skulle spendera lördagen och söndagen i skidbacken. Riktigt så har det inte blivit. Med oss kom nämligen snön. Det har snöat, och snöat, och snöat, och blåst en hel del. Backarna har inte ens varit öppna på grund av hårt väder, så skidåkning har det inte blivit så mycket med.


Idag är det söndag och egentligen dags för oss att åka hem, men alla vägar härifrån är avstängda eftersom de är igensnöade. Vi har dock inte mycket att klaga på. Sandy och Terry är jättetrevliga, dessutom fungerar Internetanslutningen ochså nu, så i värsta fall spelar det egentligen inte så stor roll om Petter programmerar här eller någon annanstans imorgon bitti.

Art Saturday

Hej,

Vi gör vad vi kan för att bli en del av det nyzeeländska samhället, lära känna människor och skaffa oss vänner. För att lyckas följer vi med på det mesta när tillfälle ges. När Eleanor (vår granne) för ett tag sedan frågade mig om jag tycker om att måla, överdrev jag min talang något och svarade ja, trots att det är närmare 10 år sedan jag höll i en pensel senast. Detta resulterade i att jag blev tillfrågad om jag vill medverka i Hikuai Art Group.

Hikuai Art Group är en liten förening med ca 10 medlemmar (9 kvinnor, 1 man) i åldrarna 29(jag)- ca 65 som träffas var sjätte lördag, dricker vin och målar tavlor. Konstkvaliteten varierar, det finns de som anser sig vara stora konstnärer men egentligen inte är det, de som är riktigt duktiga och de som målar hellre än bra.

Vi träffades klockan 10 lördag morgon hemma hos Sally (mamma till Eleanor) i hennes atelje. Ateljen är egentligen ett garage, men bilen och makens verktyg har blivit utslängda till förmån för konsten. Efter en snabb kopp te, höll Sally ett kort föredrag om hur man ska gå tillväga för att nå ut med sin konst till allmänheten och få den såld. Hon hade nämligen varit på kurs med detta tema nyligen. Därefter fattade vi våra penslar och började måla.

Jag hade en jättetrevlig dag. Framåt tre på eftermiddagen när alla andra började lägga ner, satt jag fortfarande framför min duk och kladdade färg. Jag kan inte påstå att det blev den bästa tavla jag sett, men roligt hade jag. Nu ser jag fram emot helgen 9-10 augusti, då vi ska ha en workshop på temat abstrakt landskapsmålning.

Kram
Nora

Eleanor är djupt försjunken i sin tavla föreställande röd flugsvamp. Sondra (i förgrunden) har inte riktigt bestämt sig för vad nästa alster ska bli.


Sally (ateljeägarinnan) Tina och en kvinna till är i full färd med att skapa. Sally hade tidigare målat en tavla som jag är riktigt förtjust i.

Värme & Kyla

Kära vänner!

Varje gång jag pratar med mamma i telefon frågar hon om jag fryser här, och Petter påpekade igår att jag i varje blogginlägg nämnt att det är kallt i det här landet. Därför är det nu dags att temperaturen får ett eget inlägg.

Hemifrån är vi vana vid att klä på oss när vi går ut, och ta av ytterkläder när vi kommer in. Inte skulle vi få för oss att dra på Helly Hansen-underställ, benvärmare och vantar för att gå till jobbet, åtminstone inte om man har ett vanligt kontorsarbete.

Här i landet är det tvärtom. Trots att det är dyrt att köpa hus här är arkitekturen allt annat än imponerande. Väggarna består av papp, isolering är en nymodighet och centralvärme har ännu inte uppfunnits. De flesta hus har glasdörrar och mycket fönster, men flerglasfönster har inte fått genomslag på marknaden ännu. Detta trots att det faktiskt blir kallt här. I Auckland är det visserligen inte jättekallt, men även här uppe i norr är det frostnätter på vintern och längre inåt landet blomstrar skidturismen.

Hur hanterar man då temperaturen? Jo med kläder, kläder och mer kläder, samt små portabla element som kopplas in i eluttaget. Hayley, en kompis, berättade att hon pluggade till tentor nere i Christchurch iklädd sovsäck och rånarluva. Så drastiska åtgärder har vi ännu inte vidtagit, däremot har vi slutat med att tänka på om klädseln är snygg och koncentrerar oss istället på att den är tillräckligt varm. De benvärmare som svärmor stickade till mig förra året används flitigt, tack Ingeli!

Kram
Nora

Segway

När jag åkte till Nya Zealand så var jag förbi San Francisco i fyra dagar.En otroligt rolig sak jag provade på där var att åka på tour runt staden med en Segway.

Här har jag precis lärt mig hur man ska styra svänga och inte ramla...Vi tar en kort lunchpaus efter att ha kört i ett bra tag.En glad Petter efter en dag väl utfört sightseeing...Och här är vi tom så säkra på segwayen att vi vågar släppa handtaget ett tag...

Nu har jag t.o.m ett fint bevis på att jag kan köra en segway :-)

Livet runt nöjesboken

När Nora och jag reste runt Nya Zealand i November så hängde vi en del med Noras kompis Hayley. Hayley hade en bok full av kuponger som hon levde sitt liv runt. Där fanns det kupponger för matställen och aktiviterter.Vi fick några kuponger av henne, bla. för att gå på Antarctic center nere i Christchurch.Vi skrattade både lite åt Hayley och hur hon levde sitt liv efter vilka resturanger som hon hade kuponger för...

När jag senare kom till Auckland så sprang några Scouter fram till mig och undrade om jag inte ville köpa en Entertainment guide för Auckland, pengarna gick till scoutkåren. Självklart kunde jag inte låta bli detta, så blev även vi ägare av en kupongbok.

Boken inehåller massor med kuponger, uppdelade i olika kategorier. De flesta är för olika resturanger, och är av typen att man får en huvudrätt när en annan köps. Eller att man får 25% rabatt på räkningen. Sen finns det även många för olika aktiviteter, tex så när vi var på undervattensmuseum förra helgen så gick en av oss in gratis mha en kupong.

Vi har lätt tjänat in boken sen vi kom hit, men det är lite kul hur man funderar ut var vi ska äta på kvällen genom att slå upp boken och kollar vilka som vi har kupong på :-)Det största problemet var att det inte fanns någon karta till var ställena låg utan bara en adress. Så det första vi gjorde var att lägga in ställen som var intressanta i en Google Maps (Dock kom vi inte jättelångt innan jag råkade ta ut bokmärket... så vi tappade bort oss i det hela...) Så lite hjälp har vi med vart vi ska gå ut. Vi tror att det här oxå hjälper oss att verkligen gå ut och göra saker och inte bara sitta hemma... Dessutom har vi hittat massor med ställen som vi inte skulle kommit till utan den...

Nora sitter och läser Entertainment guide när vi är ute på vandring i Mission Bay