Lyxhustru eller inte...?

Hej!

När man läser vår blogg kan det vara lätt att tro att vi mest roar oss och inte gör ett enda hederligt handtag här borta. Att Petter programmerar en och annan rad har de flesta av er förstått, men det verkar som att många av er tror att jag ägnar dagarna åt att måla tavlor, baka bröd och jobba på solbrännan. Visserligen gör jag det också, men inte hela dagarna. Även jag bidrar till hushållskassan.

Så undrar några av er då, vad gör hon? Jag inser att det börjar bli dags att komma ut ur garderoben efter att jag fått den fråga upprepade gånger.

Jag arbetar på samma företag som Petter. Jag anställdes som Document Development Manager, vilket är en fånigt fin titel för en person som gör det pappersarbete som ingen annan vill göra.(Enda anledningen att order Senior inte finns med i den titeln var att jag ville ha mer betalt då.)

Tanken är att mitt jobb ska utmynna i användarmanualer för den mjukvara som vi säljer. Förutom detta testar jag att det programmerarna bygger faktiskt fungerar och jag är på väg att bli befordrad till en slags operativ chef. Vad den rollen kommer att innebära vet varken jag eller Chefen, men tanken är att jag ska avlasta VD-rollen och bringa lite ordning och struktur i det kaos som kan råda i ett litet företag skapat av tre, vågsurfande, hobbyprogrammerare.

Jag har redan idag ganska mycket kontakt med våra befintliga kunder, dels för att hjälpa dem komma igång och använda programvaran, men också med att komma överens om hur vår affärsplattform ska anpassas till deras verksamhet.

Livet här är ganska avlägset från livet som detaljhandelsanalytiker på Kungsgatan. Jag har mer än en gång predikat Emmas devis om att kunden ska känna att denne alltid kommer i första hand i kontakt med sin konsult. Här på jobbet är jag glad om kunden får en kopp kaffe i en hel och ren kopp när de kommer. Förpackningen anses inte vara lika viktig här som i Detaljhandelssverige.

På måndag ska vi ha vårt första måndagsmöte, en annan HUI-institution som jag jobbar på att instifta, och jag håller på att upprätta en projektplan där vi faktiskt planerar vår arbetsbelastning och därmed vårt kassaflöde.

Nu kanske jag låter lite skeptisk. Det är inte alls meningen. Det finns en anledning till att jag arbetar här. Företaget genomgår en spännande period, där rutiner och arbetsprocesser måste utformas för att vi ska bli framgångsrika. Jag lär mig massor om att driva ett mindre företag och jag har börjat inse att jag trots allt är en ganska välorganiserad kvinna. Jag har i stort sett utrymme att jobba varifrån jag vill, när jag vill, och jag har nyligen kommit hem från en arbetsresa på Sydön där vi besökte några av våra kunder.

Att jag dessutom bor i en sömnig sommarstad vid havet, men tillbringar några dagar (nästan) varje vecka på kontoret i en myllrande storstad, gör inte saken sämre. Livet kunde ha varit bra mycket värre. Nämnde jag föresten att jag ska ut och dyka i helgen?

Kram på er
Nora