Feminist javisst

Hej allesamman,

Catharina, en av våra mest trogna bloggläsare, frågade mig för ett tag sedan om jag inte kunde skriva ett inlägg om kvinnans roll i kiwisamhället. Jag brukar hålla mig ifrån diskussioner på detta minerade område, eftersom jag ofta tycker att frågan diskuteras mer för diskuterandets skull i Sverige, något som snarare stjälper jämställdhetsarbetat än främjar det. Det blir mer snack och gnäll än handling.

Eftersom både jag och Petter reagerat och funderat på små detaljer i vardagen på temat, så ska jag ändå försöka sammanfatta mina tankar. Det kommer troligen komma fler inlägg på temat eftersom jag ännu inte bestämt mig för vad jag egentligen tycker.

Könsrollerna i de kretsar vi rör oss i här, är helt klart mer utpräglade än vad vi är vana vid hemifrån i Sverige. Om vi generaliserar lite är kvinnan chef över barn och barnuppfostran, medan mannen har huvudansvar för familjeinkomsten. När mannen lämnar barnen på day care (en form av dagis som man får betala för) är han duktig. När kvinnan gör det är det en form av lyx som hon unnar sig (även om hon gör det för att gå till jobbet).

I samband med Mors dag läste jag en artikel i en av våra dagstidningar med rubriken Så skämmer du bort din fru. Artikeln var skriven i punktform med förslag på saker mannen kunde göra för att få kvinnan att känna sig speciell på Mors dag (en dag på året). Jag minns inte alla, men några av punkterna var: Erbjud dig att lägga barnen medan hon tar ta ett bad. Ta hand om disken. Visa intresse för att hjälpa till med middagen, även om du inte kan laga mat kommer hennes hjärta att smälta om du ger henne chokladdoppade jordgubbar till efterrätt. Receptet fanns uppskrivet i artikeln och bestod mycket riktigt av färska jordgubbar som doppades i smält choklad. Efter att ha spenderat alltför många timmar i studentkåren diskuterandes huruvida vi ska byta titeln talman till talperson, kan jag inte annat än rysa när jag läser artiklar som denna.

I affären finns tidningar uppdelade på ”womens general interest”= mode, matlagning och barn, samt “mens general interest”= motorsport, fiske och porr.

Nyzeeländska kvinnor umgås i föreningar knutna till barnens skolgång och aktiviteter, organiserar evenemang för att samla in pengar till välgörande ändamål samt pysslar med trädgården. Männen hänger på puben, tittar på sport, fiskar samt spelar golf.

Samtidigt som dessa tydliga könsroller finns, kan man inte sticka under stol med att Nya Zeeland fostrar starka kvinnor. Landet var först i världen med kvinnlig rösträtt, man har en kvinnlig premiärminister och även om jag inte har några siffror som stödjer min tes är min känsla att både andelen kvinnliga chefer och kvinnliga småföretagare är betydligt högre här än hemma i Sverige. Petters teori är att det beror på att kvinnorna har en betydligt mer konstruktiv fritid än männen. Medan männen hänger på puben med en öl i handen, organiserar kvinnorna sig och får en hel del uträttat.

Petter har en poäng. Landet har fortfarande en stark nybyggaranda. Det finns en atmosfär som andas “du kan bara du vill”. Denna devis gäller kvinnor såväl som män. Eftersom småtjejerna här aldrig får höra att de skulle ha det svårare att lyckas än sina jämnåriga killkompisar, ifrågasätter de inte sitt värde. Det är något jag verkligen uppskattar. Hur detta kommer sig i ett land där ovanstående jordgubbsartikel publiceras förstår jag inte riktigt. Faktum kvarstår dock att i Sverige är varenda tioåring medveten om maktstrukturer och lönegap, något som jag tror är det största hindret mot att uppnå ett jämställt samhälle.

Kram till er
Nora