På begränsad budget i Las Vegas

Hej, hej,

Petter och jag är nu på väg. I onsdags hämtade vi upp vår förbokade bil med handreglage på flygplatsen i Los Angeles. Jag bokade den minsta och billigaste bilen jag kunde få tag på med handreglage, med förhoppningen att de skulle uppgradera den gratis för att de inte fick in handreglaget i minibilen. Planen höll och vi kör nu en rymlig, röd Chevrolet Impala vid namn Mitch (efter Baywatchkillen, ni vet den snygge, rödklädde, räddare i nöden)

Första rastningen med Mitch, Mellan LA och Vegas.
Den underbara morgonen med solen på väg upp

Lååång rak väg mot horisonten

Vi har upptäckt att vi har en betydligt tightare budget än vi trodde när vi planerade resan. Både svenska kronan och nyzeeländska dollarn är svaga jämfört med dollarn, så vi får helt enkelt tänka till lite extra innan vi spenderar våra dollar. Detta gjorde att när vi erbjöds gratis biljetter till en show med Blue man group i Las Vegas i utbyte mot att spendera 90 minuter på en presentation av timeshare lägenheter i Las Vegas, accepterade vi erbjudandet.

The strip, som Las Vegas Blv kallas
Ännu en nattvy över Vegas.

Varken Petter eller jag är det minsta intresserade av en timeshare lägenhet, men vi såg det som en möjlighet att få se hur de riktigt fina hotellrummen ser ut, få uppleva en av dessa presentationer vi hört så mycket om, samt få gratis frukost och showbiljetter. Sagt och gjort, vi fick träffa en proffstrevlig Keira som började med att småprata och bli “kompis” med oss. Hon berättade säkert 10 gånger att hon minsann inte går på provision. Därefter räknade hon på hur mycket Petter och jag lägger på resor årligen och hur mycket det blir under en livstid (ja, det är alldeles för mycket pengar, och ja, vi bor på billiga hostels och motel med ganska låg standard).

Därefter tog hon med oss till den fantastiska tvårums- lyxlägenheten. Det fanns jacuzzi med utsikt över Las Vegas casinon, kylskåp med ismaskin, TV på toaletten, osv. Fortfarande hade vi inte fått reda på några priser.

Efter detta gick vi tillbaka till vårt bord och fick ytterligare en gång reda på vad vi kommer att betala för våra semestrar på en livstid. Därefter började hon äntligen prata priser. Det första priset var 47 000 dollar plus 767 dollar i månaden för en tvårummare i Las Vegas två veckor per år. Dessa veckor gick givetvis att byta mot andra resorts över heeeeela världen. Nu började den obehagliga delen av det hela komma, vi tackade nej, och hon började övertala oss mer och mer och mer. Vi stod på oss, och då skulle vi bara få prata med hennes manager en liten stund.

Nära 150 minuter senare hade vi kunnat få våra två veckor för 5 000 dollar plus 149 dollar i månaden. Vi tackade nej, motiverade varför vi tackade nej, tackade nej igen och sa till slut till den nu ganska otrevliga Keira att detta var ett slöseri med både hennes Och vår tid. Vi tog varsin lunchmacka, fick våra showbiljetter och gick glatt iväg från (enligt Keira) vårt livs affär.

På kvällen fick vi se en helt fantastisk föreställning från första parkett. Det var en rolig, färgsprakande show med bra musik och häftiga effekter. Den var verkligen värd det hela.

En av gratisshowerna i stan, vulkanutbrottet utanför Mirage. Dock tyckte vi båda att Fontaänshowen utanför Belagio var en lätt vinnare.

Nora framför Excalibur efer en lång kväll

För övrigt har vi haft två mycket intressanta dagar i Las Vegas. Staden är overklig, Petters sinnen har fått en överdos av intryck och tack vare Petters tur gick vi fem dollar plus på den enarmade banditen.

Ett kort stopp vid Hover dam på vägen

För övrigt kan jag glädja alla er som tycker att jag haft för lite kyla i mitt liv det senaste året. När vi lämnade Las Vegas i morse hade jag shorts och t-shirt på mig, när vi körde in i Flagstaff (en stad nära Grand Canyon i Arizona) snöade det. Nu överväger jag allvarligt om jag behöver köpa långkalsonger.

Något hände med vädret, det började snöa!

Vår bil är redan full med snö när vi kom fram, var är detta?

Kram till er alla
Nora