Hej Allesamman,
Nu har vi återigen varit lite lata på bloggen, uppdateringar kommer efter hand, men först en liten solskenshistoria.
Jag har fått en plats uppkallad efter mig. Ja, det är sant. Uppe på sandbanken, ungefär mitt på stranden, med utsikt över havet finns det ett bord med tre bänkar, dusch och drickfontän, och denna lilla plats har fått namnet Nora's landing.
Det hela är en mycket gullig historia. Jag har tidigare berättat att jag varje morgon tar en morgonpromenad genom Pauanui. Jag börjar med att gå ner till stranden och bara titta på vågorna, för att sedan ta mig in bland husen och leta mig fram på olika gångstigar. Tyvärr finns det ingen gångstig utmed stranden, men det har egentligen inte stört mig så mycket. Nåväl, en av mina målartanter, Tina en underbar kvinna med eldrött hår, brukar möta mig på min morgonpromenad och har lagt märke till att stranden är lite svåråtkomlig med rullstol.
Detta tog hon upp med Rocky (ja han heter så, men det är den enda likheten med Sylvester Stalone). Rocky i sin tur är med i den organisation som bestämmer vad parkförvaltningens pengar ska gå till. Han satte sonika upp mig på nästa mötes dagordning. Förvaltningen blev eld och lågor över detta projekt och de bestämde att de skulle bygga en plats på sandbanken med tillgänglig gångstig. Först när detta var bestämt berättade Rocky om planerna för mig över ett glas vin. Döm om min förvåning. Jag frågade lite försiktigt om en ramp ner på stranden också fanns med i budgeten, för det är något jag verkligen saknar, men det hade nämnden inte pratat om och det ansågs för krångligt. Nåja, tänkte ja, vi får väl se om det blir något.
Döm om min förvåning när jag en ovanligt trött morgon får se att de börjat asfaltera en ny stig. Förra veckan gick jag förbi, och då var det hela färdigt. Det finns ett bord med bänkar från tre sidor, den fjärde är bänklös för att man ska kunna komma in med rullstol. Det finns en dusch, en liten driksfontän, samt en ramp ner på stranden (YES!). Rocky berättade att parkförvaltningen aldrig någonsin har utfört ett jobb så snabbt som denna gången. Vi hade så klart picknick där samma kväll.
Idag pratade jag med Rocky. I dagarna ska det bli officiell invigning av Nora's landing och jag ska klippa bandet. Han sitter just nu och ringer runt till alla lokala tidningar som finns i området.
Ja, hela historien är fruktansvärt rolig, och jag måste erkänna att det trillade en tår när jag såg "min plats". Ikväll ska jag ta med mig en bok och gå dit och sätta mig. Utsikten över havet och Alderman Islands (ögruppen där vi brukar dyka) är hänförande, har jag tur kanske jag får se en delfin eller två, eller kanke till och med en späckhuggare...
Stor kram till er
Nora
PS Bilder från den riktiga invigningen kommer!
tisdag 3 mars 2009
Nora's Landing
Picknick. Ögruppen ni ser till vänster vid horisonten är området där vi brukar dyka
4 kommentarer:
Det ser riktigt härligt ut. Ni får väl lägga ut en cache där. :)
Jag måste säga att jag imponerades över allt jobb Department of Conservation gör omkring i Nya Zeeland.
Vad häftigt Nora!
Jag berättade om Noras landing för kollegorna en grå arbetsdag i förra veckan och vi blev alla lite gråtmilda, det är så vackert att det gör ont!
Förresten får det allt bli ett besök i Pauanui kommande NZ-resa, stranden ser fantastisk ut.
Om man skriver "kommande" så känns det som att den är spikad och ligger nära i tiden, men nog börjar det också bli näst intill ohållbart att vänta på den där stranden jag ska sitta vid och illustrera ännu ej skrivna böcker. Snart så.
Skicka en kommentar